Finsk grammatik på ett enkelt och förståeligt sätt – grunderna i finska språket

Välkommen! Detta är en kurs om själva grunderna i finska språket.

Kursen är gjord för dig, som vill få en väldigt bra start i livet.

Den är också gjord för dig, som verkligen vill gå tillbaka till den enkla grunden av finska språket för att sedan bygga vidare därifrån. Du lägger då en fantastiskt bra grund, för att kunna förbättra din förmåga att läsa, skriva och kommunicera.

Men först ska vi titta på några exempel.  Vi ska bygga på ordet hus. Det är inte bara att använda ordet hus hussomhelst. Då kan det ta hus i helvetet

• Nominativ: talo = ”hus”
• Partitiv: taloa = ”en del av huset”
• Genitiv: talon = ”husets”
• Essiv: talona = ”som hus”
• Translativ: taloksi = ”bli hus”
• Inessiv: talossa = ”i huset”
• Elativ: talosta = ”ut ur huset”
• Illativ: taloon = ”in i huset”
• Adessiv: talolla = ”på huset”
• Ablativ: talolta = ”från huset”
• Allativ: talolle = ”till huset”
• Abessiv: talotta = ”utan hus” (också med preposition ilman och partitiv: ilman taloa = ”utan hus”)
• Komitativ: taloineen = ”med sina hus” (också med genitiv, possessivsuffix (n(sa)) och postposition kanssa: talonsa kanssa = ”med sitt hus”)
• Instruktiv: taloin = ”med hjälp av sina hus” (att göra något med hjälp av något, exempelvis käsin = ”för hand”)

Finskans kasusböjning är tydlig till exempel redan i namnet på den största dagstidningen Helsingin Sanomat, “Helsingfors nyheter” där Helsingin är genitiv av Helsinki och på vägskyltar där till exempel Helsinkiin (till Helsingfors)

Det är utomordentligt bra att inte behöva minnas en massa prepositioner som till, från, in, ut, på, under, av, an , auf,, hinter, in, neben, über, unter, vor, zwischen….

Under mina första två år i folkskola vägrade jag att prata finska. Från första klass på Svenska Real blev det tvunget. Med underkänt i ett ämne fick man gå om klassen om mna inte klarade att tenta upp sig i början av juni eller slutet av augusti. Jag lyckades klara ribbban med kraftgt darr i sju år, mycket tack vare vår gode vän Karl-Gustav Grönstrand

Egentligen skulle jag ha varit godkänd med darr då också men en klok lektor Alopeus underkände övertygad om att jag skulle klara att läsa upp mig. Därför kom Kari och jag att sitta och läsa finska i en vecka i Svallins sommarstuga. I en av böckerna fanns en typ kartbild över timmerflottning. Överst i strömmen fanns Nominativ. Alltefterom stocken flöt med strömmen ställdes frågor och rätt svar pufffade ut stocken vid rätt kasus. Det fungerade, jag blev godkänd. Behövde inte sjunga:

När sista majdags sol går opp

då står jag där förutan hopp

kan ej från klassen flyttas opp

  Detta är Svenska Reallyceum på Elisabethsgatan. En historisk byggnad inte bara för att Kari och jag gått där i åtta år med början i augusti 1950. Den användes både av röda och vita under inbördeskriget som förvaring och förhörslokal av krigsfångar.

Förvaring var huvudsakligen i gymnastiksalen medans förhören hölls i biologisalen. Författtaren Kjell Westö har berättat en del i “Där vi en gång gått”. För att ta oss dit beslöts det att Kari och jag skulle tentera oss in på Svenska Reallyceum, Kari efter fyra år, jag efter 3 i folkskola.

Svallins sommarstuga Kambo kom att spela en speciell roll i mitt liv, den första gången av tre. i mittten av augusti avsatte vi en vecka för att läsa in och träna på inträdesproven, svenska, geografi, matematik, Vi kunde räkna upp alla Finlands älvar, sjöar, berg och åsar, städer med mera. Alla i den mening att vi klarade provet. Eftersom Kari hade förlorat ett år genom att sättas i finsk klass och ett andra år genom att söka realskolan från klass fyra kom vi att hamna i samma klass. I åtta år gick vi tillsammans till och från skolan.

Detta räknat för fågelvägen mellan A och B blev sammanlagt ett varv jorden runt med råge.

1950 fick vi en lillebror Mauri Olavi Heino och ett nytt hem med adressen Båtsmansgatan 9 A 9. Entr’en låg mittemot Frälsningsarmens högkvarter. Det hade Mari nytta av för det blev nära till söndagsskolan. Den här lägenheten hade badrum men det hindrade inte att vi gick i bastun också. Utöver lägenheten investerade Tyyne och Paavo i en Volvo lastbil. **Tyyne skötte ekonomin och hemmet, Paavo skötte enbilsåkeriet.

Som kronan på verket inhandlades en telefon och en andel i televerket. Jag kommer fortfarande ihåg telefonnumret, 52437, Viisi Kaksi Neljä Kolme Seitsemän. Efter några år lades en sjua till som första siffra 752437